djävul

djävul (av latin diaʹbolus, av grekiska diaʹbolos, egentligen ’förtalare’, ’anklagare’, av diabaʹllō ’förtala’), i kristendomen benämning på den onda makt som är Guds motståndare i världen (jämför dualism). Ordet diaʹbolos används i Septuaginta (grekisk översättning av Gamla Testamentet) för hebreiska sataʹn som betyder ’åklagare’; i några fall (Job 1–2, Sak. 3:14) anklagar denne just människor inför Gud. En enda gång (Första Krönikeboken 21:1) används ordet om en makt som anstiftar ont.

I judendomen efter babyloniska fångenskapen utvecklades tron

(78 av 556 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Djävulen i folkloren

I alla kristna folks traditioner spelar djävulen en framträdande roll i såväl folktro som folkdiktning. Medan han i folktron och sägnerna blivit ett övernaturligt väsen, som framför allt haft en avskräckande

(31 av 220 ord)

Information om artikeln

Medverkande

  • Carl-Martin Edsman
  • Helmer Ringgren
  • Jan-Öjvind Swahn

Litteraturanvisning

”Devils”, The Encyclopedia of Religion ( 1987);
J.W. Boyd, Satan and Māra ( 1975);
W. Liungman, Sveriges sägner i ord och bild 1 ( 1957);
J.B. Russel, The Devil ( 1977);
U. Wolf-Knuts, Människan och djävulen: En studie kring form, motiv och funktion i folklig tradition ( 1991).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, djävul. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/djävul