I Gamla kyrkan förrättades dopen under påsken; senare kunde också epifania och pingst komma i fråga. Avgörande var det sakliga sambandet mellan festerna och dopet, men dessutom kunde kyrkan ge dopkandidaterna gemensam förberedelse. Med kravet på dop ”så snart som möjligt” raserades terminssystemet; det har fått förnyad aktualitet i nutiden,