El [e:l] (ugaritiska ’il, feniciska ’l, hebreiska ’ēl och ’ælo-ah med pluralis ’ælōhīm) användes bland västsemitiska folk i forntiden som allmänt ord för ”gud” men också som benämning på den högste guden (jämför arabiska Allah). Enligt texter från Ugarit (nuvarande Ras Shamra, Syrien) stod El

(45 av 335 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Jan Bergman

Litteraturanvisning

T. Mettinger, Namnet och närvaron ( 1987);
H. Ringgren, Forntida religioner i Mellanöstern ( 1987).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, El. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/el