D. anslöt sig 1814 till den bourbonska restaurationen men verkade inom dess ram för liberala lösningar. Som Fouchés efterträdare på polisministerposten 1815 var han i stånd att mildra verkningarna av den vita terrorn. Efter regeringen Richelieus fall 1818 tog D. initiativ till omfattande ekonomiska reformer, från 1819 som regeringschef. Efter