Elisifs visa
Elisifs visa, egentligen Elisif Nunna i Risberga kloster , en balladpastisch, som i sista strofen uppges vara skriven av Nicolaus Hermanni (Nils Hermansson), publicerad 1732 av J.G. Hallman.
Numera anses visan, som av 1800-talskommentatorer räknades som ”en af de vackraste från fornåldern”, vara ett falsarium, med Nils Rabenius som ursprunglig upphovsman. Visan imiterar skickligt de brudrovsvisor som var en populär genre i svensk medeltid och riktar sin politiska udd mot kung Albrekt av Mecklenburg och hans tyska följeslagare.
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Källangivelse