(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Romersk tid (43–410 e.Kr.)

För den romerska erövringen och provinsens administrativa utveckling, se Britannia. De redan omfattande ekonomiska kontakterna med det romerska Gallien gjorde romaniseringen av England mindre omvälvande. Vid anläggandet av

(28 av 194 ord)

Tidig medeltid (410–1066)

När romarna 410 helt dragit tillbaka sina trupper från England för att använda dem mot germanerna eller i pågående romerska inbördeskrig, gick makten över till delvis romaniserade keltiska stormän. Inre oroligheter och hotet från pikterna ledde till att de nya ledarna kallade in germanska hjälptrupper. I mitten av 400-talet gjorde dessa uppror, och allt fler germaner anslöt sig. Traditionellt räknar man med tre stammar, angler, saxare och jutar, som gradvis växte samman till anglosaxare. Möjligen ledda av den mytiskt uppförstorade

(80 av 610 ord)

Högmedeltiden (1066–ca 1350)

Under högmedeltiden genomgick England en fortgående agrar expansion med nyodling och folkökning, som nådde sin kulmen under 1200-talet och resulterade i en uppgång för handel och stadsliv.

Den normandiska erövringen innebar ett kontinuitetsbrott: fr.o.m. 1066 var England knutet till Frankrike, och de socioekonomiska och institutionella strukturerna antog ett kontinentalt utseende. Den normandiska adeln underkuvade anglosaxarna, och en assimilering inleddes som skulle ta flera sekler i anspråk.

Under

(67 av 472 ord)

Senmedeltiden (ca 1350–ca 1500)

Liksom i hela Västeuropa innebar 1300-talet en kris. Folkmängden sjönk kraftigt till följd av digerdöden (1348–49) och minskade möjligheter till nyodling. Kriget mot Frankrike, det s.k. hundraårskriget (1337–1453), krävde stora extraskatter, som

(32 av 228 ord)

England under huset Tudor (1485–1603)

På 1500-talet hade England hämtat sig från krisen. Folkmängden ökade från 2,8 miljoner 1541 till över 4 miljoner 1601, och exporten av kläde stimulerade till storskalig fåravel. Allmänningarna delades upp och inhägnades (enclosure-rörelsen), och ett betydande antal bönder vräktes från sina gårdar. Ett jordlöst proletariat skapades, som

(47 av 336 ord)

England under huset Stuart (1603–1707)

Tronen ärvdes 1603 av Maria Stuarts son Jakob I, som redan var kung av Skottland. England och Skottland förenades därmed i en personalunion. Folkökningen avbröts på 1650-talet men sköt fart på nytt trettio år senare. De sociala klyftorna växte, och den ekonomiska och politiska styrkan hos storköpmän och storjordägare ökade.

De politiska och religiösa tvister som så småningom ledde fram till inbördeskrig baserades dock inte på dessa växande sociala klyftor. Den viktigaste skiljelinjen gick mellan kungen, som gynnade

(78 av 549 ord)

Medverkande

  • Dick Harrison
  • Timothy C. Champion
  • Örjan Wikander
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/england/historia