Hallström, som i stort sett var autodidakt, är en av de främsta företrädarna för 1910-talets svenska naivism. Han hämtade gärna sina motiv från hemstaden Stockholm och dess omgivningar, som han skildrade med drastisk berättarglädje och kärleksfull detaljrikedom: Begravning i Solna (1913), Karlbergs ridbana (1917). Också romantiska norrlandsmotiv intar