Fataburslänen – eller, som de för 1300-talet brukar benämnas, de kronoförvaltade områdena – förvaltades av en av kungen tillsatt fogde med skyldighet att till kungens skattkammare (fatabur) redovisa uppbörd och utgift och dit inleverera behållna skattepersedlar (både pengar och naturaprodukter). Fatabursområdets storlek varierade, men dit hörde vid medeltidens slut