(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Förhistorisk tid och medeltiden

De äldsta bostadstyperna i Finland är kåtan med öppen härd och skärmtaket som samlar värmen från en stockeld. Under historisk tid användes dessa ännu som tillfälliga bostäder. Från och med folkvandringstiden spred sig knuttimringen

(34 av 239 ord)

Vasatiden och den karolinska tiden

Som hertig av Finland införde Johan III på 1560-talet renässansidéer i arkitekturen och i bostadsskicket genom sin ombyggnad av Åbo slott. Under Vasatiden uppfördes nya fästningsanläggningar i

(27 av 186 ord)

Frihetstiden och den gustavianska tiden

Efter freden i Nystad anlades en ny gränsfästning, staden Fredrikshamn, som är uppförd enligt fortifikationslärans plan för mönsterstäder som en åttkantig radialstad omgiven av jordvallar. År 1748 påbörjades under

(29 av 204 ord)

Empiren

Finland fick 1811 en egen byggnadsförvaltning, intendentskontoret, med Charles Bassi som chef. C.L. Engel anförtroddes den arkitektoniska ledningen av Helsingfors ombyggande till

(22 av 151 ord)

1800-talets senare del

Verksamhetsområdet för Intendentskontoret (från 1865 Överstyrelsen för allmänna byggnaderna) växte med behovet av institutionsbyggnader som skolor, fängelser, rådhus m.m. E.B. Lohrmann införde en asketisk rundbågestil i den statliga arkitekturen och i kyrkoarkitekturen blev långkyrkan, ofta i tegel och med romanska eller gotiska detaljer, den rådande typen. Gamla testamentet Chiewitz tillämpade lätta träkonstruktioner, gjutjärnskonstruktioner och tegel i industribyggnader och kyrkor. För det nya Vasa ritade Carl Axel Setterberg stadsplanen, de

(69 av 488 ord)

1900-talet och 2000-talet

Förnyelseprocessen kring 1900 började i Finland liksom i andra länder som protest mot den klassiska traditionen. Den internationella jugendstilen fick en stark nationell tolkning. Nationalromantikens kännetecken, asymmetri och expressiva former i sten- och timmerkonstruktion, var likväl ofta nyskapelser som inte kunde hänföras till en verklig nationell tradition. Den klassiska ornamentiken byttes ut mot björnar, ekorrar och barrträn huggna i sten; stor vikt lades vid hantverket. Huvudmoment från denna tid är Tammerfors domkyrka (Lars Sonck, 1906) och konstnärsvillan Hvitträsk (Herman Gesellius,

(80 av 681 ord)

Medverkande

  • Asko Salokorpi
  • Eeva Maija Viljo
  • NE-redaktionen (uppdatering)
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Arkitektur. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/finland/arkitektur