Ibland skiljer man på kortlivade arméerövringar i en första våg (burgunder, ostrogoter m.fl.) och folkerövringar i en andra våg (franker, alemanner m.fl.). Denna terminologi är missvisande, eftersom erövrargruppernas karaktär är svår att uttolka. De antika och tidigmedeltida författarna skilde inte på rövarband och folk – alla klassificerades med liknande stambeteckningar. Erövringarna gjordes av heterogena stammar, som ofta bara var temporärt sammanfogade krigarförbund, men som ibland även bestod av folk med kvinnor, barn och tjänare. Enskilda grupper kunde bryta sig ur

(80 av 602 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Dick Harrison
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Erövringarna. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/folkvandringstiden/erövringarna