Båda tillhörde den generation italienska arkitekter födda 1925–30 som bestämt tog avstånd från den internationella modernismen inom arkitekturen. Kontoret blev på 1950-talet en av de främsta representanterna för rörelsen ”neo-liberty” (ungefär ”nyjugend”). Bostadshuset Bottega d’Erasmo (1956) och börshuset (1956), båda i Turin, är ofta anförda exempel på denna stil.