gas (franska gaz ’gas’, nybildning efter det nederländska uttalet av grekiska chaʹos, jämför Chaos), ett av materiens tre vanliga aggregationstillstånd; för gas som energiteknisk term, se gasbränsle. Medan atomer

(29 av 207 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Ideal gas

Då gasen är långt från sin kondensation till vätska, är avstånden mellan molekylerna stora. Därvid kan man försumma dels krafterna mellan molekylerna,

(22 av 153 ord)

Real gas

Då förutsättningarna för ideal gas inte är uppfyllda, såsom nära gasens kondensation, måste allmänna gaslagen korrigeras. För dessa reala gaser har åtskilliga ekvationer formulerats. Mest

(25 av 174 ord)

Mikroskopisk beskrivning av en gas

Vid en matematisk beskrivning av en gas kan man också utgå från de enskilda molekylernas rörelse. I den kinetiska gasteorin för en ideal gas är gasmolekylerna fritt rörliga partiklar, och man bortser helt från kraftverkan mellan

(36 av 244 ord)

Kondensation

Då en gas avkyls under konstant tryck övergår den vid en viss temperatur till vätska. Vid ett lägre tryck kondenseras den vid en lägre temperatur. Detta illustreras i ett trycktemperaturdiagram för ämnet i fråga (se bild). Kurvan från punkten Tr (trippelpunkten) till punkten K (kritiska punkten),

(46 av 323 ord)

Medverkande

  • Olof Beckman

Litteraturanvisning

O. Beckman m.fl., Energilära ( 3:e upplagan 1991).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, gas. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gas