Fram till modern tid var tekniken för bergets brytning enkel, oftast användes kilning eller tillmakning. Tillmakning innebär att berget hettas upp av eld och spricker sönder efter vattenbegjutning. Sprängning med krut infördes först i sen medeltid – i Sverige inte förrän på 1600-talet – och dynamiten började användas under sent 1800-tal. Först då uppstod behovet av borrhål, som in på 1900-talet borrades för hand.

För att underlätta borrningsarbetet började borrningstekniken mekaniseras under 1900-talets första decennier.

(75 av 535 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Gunnar Almgren
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Brytningsteknik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gruvteknik/gruvhistoria-och-teknikutveckling/brytningsteknik