gudstjänst, sammankomst under fastställda former för att tillbe sin gud. Denna artikel behandlar den kristna

(15 av 102 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Former

Huvudformen av kristen gudstjänst består i läsning och utläggning av bibeltexter, firande av nattvarden, lovsång och bön. Den har haft olika namn: eukaristi,

(23 av 160 ord)

Element och uttrycksformer

Gudstjänsten präglas starkt av ord och texter. Bibelns texter har alltid lästs, reciterats eller sjungits i gudstjänsten (jämför perikop). Psaltaren har utgjort den viktigaste textsamlingen för gudstjänstens sång, och ur psaltarsången uppstod andra genrer såsom responsorier och antifoner. En mångfald andra texttyper har förekommit: korta böner, utförliga lovsägelseböner (särskilt i nattvarden, se eukaristisk bön

(54 av 380 ord)

Historik

En rad faktorer har lett till förändringar i gudstjänstens innehåll och utformning under historiens lopp: skiftningar och förändringar i teologi och trosuppfattning (t.ex. reformationen), framväxten av särskilda sedvänjor och institutioner och inte minst de efter tid och plats olikartade kulturella förutsättningarna.

Den kristna gudstjänsten växte fram ur synagogans gudstjänst, ur judiska böneformer och rituella bruk vid högtider och måltider. Man vägleddes av Jesu undervisning och handlande. Mycket snart upphörde de kristna dock att delta i synagogans gudstjänst. Då kristendomen spreds

(80 av 893 ord)

Medverkande

  • Anders Ekenberg

Litteraturanvisning

Svenska kyrkans gudstjänst: Bilaga 1. Gudstjänst i dag, SOU 1974:67;
A.O.T. Hellerström, Liturgik (2:a upplagan 1940);
Cheslyn Jones m.fl. (utgivare), The Study of Liturgy ( 1978);
A.G. Martimort (utgivare), The Church at Prayer 1–4 ( 1986–88);
H.B. Meyer m.fl. (utgivare), Gottesdienst der Kirche: Handbuch der Liturgiewissenschaft 1– ( 1983–).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, gudstjänst. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gudstjänst