D. var först experimentalbiolog men kom så småningom att koncentrera sig på filosofiska problem; han var professor i filosofi i Heidelberg 1912–19, i Köln 1919–21 och i Leipzig 1921–35. Han intog en oppositionell hållning till sin tids aktuella strömningar inom biologin, såväl preformationsteorin som darwinismen. Själv var han spekulativt lagd;