heliocentrisk världsbild
helioceʹntrisk världsbild (av grekiska hēʹlios ’solen’ och centrum) innebär att jorden och övriga himlakroppar tänks röra sig kring solen, vilken uppfattas som universums orörliga medelpunkt.
Redan under antiken föreslogs sådana system, bl.a. av Aristarchos från Samos, men tanken fick ingen vetenskaplig betydelse förrän den på nytt hade diskuterats av Nicolaus Copernicus. I hans världsbild blev jorden en planet bland andra som rörde sig kring solen. Stjärnorna tänktes befinna sig på ett sfäriskt skal med centrum i
Information om artikeln
Källangivelse