Hoʹmo ereʹctus (av Homo och latin erectus ’upprätt’), hominin art av släktet äkta människor (Homo) som levde under en stor del av pleistocen för mellan 1,89 miljoner och 143 000 år sedan. Hjärnvolymen varierar från omkring 850 cm3 hos de

(40 av 284 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Fyndhistorik

Den tyske biologen Ernst Haeckel framlade i slutet av 1800-talet ett antal hypotetiska steg i människans utveckling baserat på övertygelsen att gibbonapan var vår närmaste släkting. Han ansåg att människan härstammade från Asien snarare än Afrika.

I denna anda kom den nederländske anatomikern Eugène Dubois och hans forskarlag att 1891 under utgrävningar längs Solofloden på östra Java, Indonesien, upptäcka fossil av mänskliga skelett.

(63 av 440 ord)

Medverkande

  • Otto Hermelin
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Homo erectus. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/homo-erectus