hundraårskriget, benämning på de sporadiska strider mellan England och Frankrike som varade från 1337 till 1453 och som ytterst gällde de engelska kungarnas länsinnehav och feodala ställning i Frankrike. Konflikten gick tillbaka på förhållanden som hade etablerats redan vid den normandiska erövringen av England 1066 och genom den engelska kungaätten Plantagenets innehav av stora delar av sydvästra Frankrike (Akvitanien, från högmedeltiden benämnt Guyenne), vilket hade grundlagts genom giftermål på 1100-talet. De engelska kungarnas ambitioner kom emellertid att aktualiseras 1328, då

(80 av 573 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Bengt Ankarloo

Litteraturanvisning

P. Contamine, Guerre, État et Société: Études sur les armées des rois de France (1337–1494) ( 1972);
K.B. MacFarlane, ”War, the Economy and Social Change: England and the Hundred Years’ War”, Past and Present 1962;
E. Perroy, La Guerre de Cent Ans ( 1945).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, hundraårskriget. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hundraårskriget