imperativ
iʹmperativ (latin (moʹdus) imperatiʹvus ’befallande (modusform)’, av iʹmpero ’befalla’, ’föreskriva’), i filosofin ofta en imperativ sats, dvs. en sats som uttrycker en uppmaning, befallning, norm eller dylikt.
Även de normer om att handla på visst sätt som påbjuds av sådana satser kallas ofta imperativ. Med Kant skiljer man mellan hypotetiska imperativ, vilka föreskriver en handling som medel för att uppnå ett visst mål, och kategoriska imperativ, vilka påbjuder ett visst handlingssätt rätt och slätt, dvs.
Information om artikeln
Källangivelse