Irene Papas filmgenombrott i ”Zorba” (1964) ledde till en internationell karriär. Mörka, skulpturala drag och en intensiv spelstil gjorde henne eftersökt i tragiska roller, gärna av antikt snitt som i Euripidesfilmatiseringarna ”Elektra” (1961) och ”Iphigenia” (1977). En modern version var porträttet av änkan efter den mördade vänsterpolitikern i Costa-Gavras ”Z”