För det antika Italien, se latinsk litteratur.

I slutet av 1200-talet växte en litteratur på italienskt folkspråk fram. En avgörande förutsättning var den tysk–romerska kejsaren Fredrik II:s lysande hov med konstnärer och diktare både från öst och väst; där möttes landsflyktiga provensalska trubadurer och judiska och arabiska skalder. En diktning på siciliansk dialekt blomstrade; de sicilianska hovpoeterna odlade de flesta klassiska genrer och skapade dessutom en egen diktform, sonetten.

Den italienska diktningen trängde norrut, och i Bologna och Florens

(79 av 2528 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Ivo Holmqvist
  • Lars Gustaf Andersson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Litteratur. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/italien/litteratur