Japans äldsta bevarade byggnadsverk utgörs av jättelika nyckelhålsformade gravanläggningar, kofun, som gett namn åt kofunperioden (ca 250–552). Ett av de äldsta bevarade husen är det knuttimrade Shosoin, skattkammaren i det buddhistiska templet Horyuji i den tidiga huvudstaden Nara. Shosoin byggdes på 700-talet, men tempelanläggningen i övrigt uppfördes på 600-talet och innehåller några av världens äldsta träbyggnader.

En troligtvis ännu äldre typ av träarkitektur representeras av den främsta shintoistiska helgedomen i Ise, där det halmtäckta taket bärs av stående stolpar av

(80 av 1057 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Modern tid

Japans senare arkitektur är helt förknippad med landets västorientering efter Meijirestaurationen 1868. Västerländska arkitekter och entreprenörer inkallades för att konstruera offentliga byggnader och för att igångsätta utbildning i modern västerländsk arkitektur vid Tokyos universitet. Den brittiske arkitekten Josiah Conder var bland de första och mest inflytelserika. Till en början lades större vikt vid teknik och ekonomi än vid estetiska kvaliteter, men under Taisho-eran (1912–26) började några yngre arkitekter,

(68 av 482 ord)

Medverkande

  • Lars Berglund
  • Per-Olow Leijon
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Arkitektur. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/japan/arkitektur