kaʹmera (ellips av nylatin caʹmera obscuʹra ’det mörka rummet’), instrument för framställning av bilder på material som kemiskt eller fysikaliskt påverkats av ljuset. Ursprungligen bestod kameran av en ljustät ”låda” eller ett helt rum

(34 av 237 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Den moderna kameran

Digitalkameran introducerades på konsumentmarknaden på 1990-talet och tog efter ett tiotal år helt över från den traditionella kameran med ljuskänslig film. Fördelarna med digitalkameran är flera. Bilden kan betraktas

(29 av 207 ord)

Nutida kameratyper

Man kan dela in kameror i olika kategorier beroende på t.ex. typ av sökare, på format eller på speciella användningsområden. De populäraste amatörkamerorna är försedda med en bildskärm på kamerans baksida. Bildskärmen fungerar

(33 av 233 ord)

Tids- och bländarinställning

Hos avancerade fotografer finns ofta en önskan att själv välja tids- och bländarkombination och således ha

(16 av 108 ord)

Blixt

De flesta digitalkameror har en inbyggd elektronblixt. I vissa fall utlöses blixten

(12 av 62 ord)

Specialkameror

Utöver de här nämnda kameratyperna finns flera kameror avsedda för speciella former av fotografering, t.ex.

(15 av 103 ord)

Historik

Den enklaste ”kameran” är ett mörklagt rum, camera obscura, där ljus tränger in genom ett litet hål. Den grekiske filosofen Aristoteles beskrev på 300-talet före vår tideräknings början de grundläggande principerna bakom en sådan hålkamera i skriften ”Problemata”. I ”Boken om optik” (1021) beskrev Alhazen, arabisk vetenskapsman och filosof, för första gången hur en kamera med en lins eller ett hål kan konstrueras. Den italienske vetenskapsmannen Giambattista della Porta var 1558 den första som beskrev hur en sådan camera obscura kunde

(81 av 736 ord)

Utvecklingen av olika kameratyper

(1 av 1 ord)

Sökare

Kameror brukar traditionellt delas in i olika grupper beroende på vilket sökarsystem som används. De äldsta kamerorna projicerade bilden på en mattskiva, dvs. en matterad glasskiva. Efter det att bilden ställts in byttes denna mattskiva mot den ljuskänsliga plåten i en kassett. Ännu i dag används denna princip på s.k. tekniska kameror. Sådana kameror har en bälg mellan den främre och den bakre delen, vilket medför att objektiv och film- eller sensorplan kan förskjutas i förhållande till varandra. Detta gör

(80 av 1036 ord)

Film- och sensorstorlek

En annan vanlig indelning mellan olika kameratyper är storleken på det format som kamerans sensor eller film använder. Den tidigare nämnda rörliga kameran kallas också storformatskamera. Det tillverkas film i en rad olika storlekar för dessa kameror, från 6,5 cm × 9 cm upp till 20 cm × 25 cm. Det vanligaste formatet i dag är 10 cm × 12,5 cm. På beställning kan man även få större storlekar. Filmen laddas en och en i en bladfilmskassett. Det finns ingen digital sensor i dessa storlekar i

(86 av 929 ord)

Medverkande

  • Rune Jonsson
  • Stefan Ohlsson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kamera. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kamera