kleruki [-ki:ʹ] (grekiska klērouchiʹa, av klēʹros ’jordlott’), från slutet av 500-talet f.Kr. benämning på athensk kolonigrundning, där de till hoplitstatus inkomstgaranterade deltagarna (kleruchoi), i avvikelse från brukligt kolonisationsförfarande, behöll sitt ursprungliga medborgarskap (inklusive värnplikt), och så bidrog till att upprätthålla Athens inflytande ”utomlands”.