klockringning
klockringning i kyrkorna utfördes ursprungligen med långa rep från markplanet; jämför kyrkklocka.
Senare underlättades ringningen genom särskilda trampanordningar för att i våra dagar vanligen ske på elektrisk väg. Ringningsskyldigheten åvilade ursprungligen klockaren, men i vissa fall gick den på tur mellan sockenborna för att slutligen bli kyrkvaktarens åliggande. I Skandinavien och Nordeuropa sker ringningen med rytmiska slag av kläppen mot klockans bräddar,
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Medverkande
Nils-Arvid Bringéus
Källangivelse