knittel
kniʹttel (efter tyska Knüttelvers, Knittelvers, där förleden är tyska Knüttel ’knölpåk’; den närmare anledningen till benämningen är dock oklar, kanske har termen till att börja med använts pejorativt om en äldre sorts ”knölig” vers), medeltida versform inom högtyskt, lågtyskt och nordiskt språkområde.
Versraderna hänger ihop parvis genom slutrim. I varje rad finns fyra betonade stavelser, medan antalet obetonade varierar. Raderna delas i två halvor av en paus (cesur) i mitten. Ett exempel ur inledningen till ”Bondepraktikan” (1662): ”Froʹmme läʹsare / kiöʹp nu miʹgh // Myʹckit Förståʹnd / läʹrer iagh tiʹgh. // Boʹnde Praʹctica
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Källangivelse