kohort
kohort [-hɔʹrt] (latin coʹhors ’inhägnad’, ’gård’, ’trupp’, ’hop’, ’skara’, av co-, se ko-, och stammen i hoʹrtus ’inhägnad plats’, ’trädgård’), romersk infanterienhet.
Efter Marius reformer i slutet av 100-talet f.Kr. bestod varje legion av tio kohorter om normalt mellan 500 och 600 man, i sin tur delade i tre maniplar och sex centurior. I överförd bemärkelse kom ordet under senrepublik och kejsartid även att syfta på den ”styrka” av vänner och bekanta (
Information om artikeln
Källangivelse