koppel (medellågtyska, av medeltidslatin cuʹpla, av latin coʹpula ’band’), mekanisk, pneumatisk eller elektrisk anordning i harmonium, orgel och cembalo, som låter tangenterna i en klaviatur medaktivera oktavtoner uppåt (diskantkoppel) eller nedåt (baskoppel) samt toner som normalt hör till en annan klaviatur.