krigsförbrytelse

I en strävan att humanisera krigföringen under det amerikanska inbördeskriget utarbetades på president Lincolns initiativ den så kallade Lieberkoden. Den brukar benämnas som en av de första systematiska sammanställningarna av krigets lagar.

Vid fredskonferenserna i Haag 1899 och 1907, där den senaste var den ojämförligt viktigaste, behandlades regler om medel och metoder för krigföringen (exempelvis förbud att använda gifter eller förgiftade vapen och att döda eller såra en fiende som nedlagt

Många stater har ansett det nödvändigt att i sin nationella lagstiftning

Brott mot krigets lagar infördes i Sverige 1948 i dåvarande strafflagen. För folkrättsbrott skulle den som använder förbjudna stridsmedel eller behandlar krigsfångar i strid med ingångna traktater eller allmänt erkända grundsatser kunna dömas.

Sveriges antagande av Genèvekonventionerna innebar att brottsbeskrivningen utvidgades till att även omfatta den som ”i annat fall än vid krigföring åsidosätter skydd för skyddade personer”.

Genom

• Författare:
• Göran Melander