kriminalpolitik, statliga åtgärder som rör brottsligheten, huvudsakligen genom strafflagstiftning, polis, åklagarväsen, domstolar och kriminalvård. Kriminalpolitiken innebär en styrning av medborgarna genom maktmedel som straff och tvång. Gränserna för kriminalpolitiken framgår av regeringsformen (RF), som anger förutsättningarna för bland annat lagstiftning och lagtillämpning. I vidare mening kan till kriminalpolitiken också räknas sådana åtgärder inom andra samhällsområden som väntas leda till minskad brottslighet, till exempel jämnare inkomstfördelning, minskad boendesegregation, mer restriktiv alkoholpolitik och stärkt moralbildning genom familjens, grannskapets och skolans försorg.

Kriminalpolitikens mål

(81 av 656 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Hanns von Hofer
  • Henrik Tham

Litteraturanvisning

Henrik Tham, Kriminalpolitik: Brott och straff i Sverige sedan 1965 (2018).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kriminalpolitik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kriminalpolitik