”Kriser och kransar” utgjorde när den utgavs en drastisk omsvängning i Sjöbergs författarskap. Dess svarta och expressionistiska skildringar av ett sårigt själslandskap och en sönderslagen världsbild stod i skarp kontrast mot Sjöbergs tidigare idylldiktning som denna kommit till uttryck i främst Fridadiktningen. Den harmoniska formen fann sig här omintetgjord för