kärnvapen, vapen i vilka förstörelseenergin frigörs genom reaktioner mellan atomkärnor.

Fysikaliskt kan den explosiva delen i ett

(17 av 116 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Verkan

De fysikaliska fenomen som uppstår vid en kärnladdningsexplosion skiljer sig både kvantitativt och kvalitativt från verkan av en konventionell sprängladdning. Vid en kärnladdningsexplosion i luften kommer ca hälften av explosionsenergin att bli mekanisk i form av övertryck och strömning

(39 av 277 ord)

Strategiska och taktiska kärnvapen

Inom litteraturen brukar man skilja mellan strategiska och taktiska kärnvapen. Strategiska

(11 av 63 ord)

Historik

Redan 1938 upptäcktes kärnklyvningen (se fission). Året efter, 1939, insåg några ledande fysiker att upptäckten skulle kunna utnyttjas för militära ändamål. Efter misstankar om att Tyskland försökte konstruera kärnvapen skrev Albert Einstein ett brev till USA:s president Franklin D. Roosevelt om farhågorna, varpå Roosevelt tillsatte en kommitté i syfte att frambringa egna kärnvapen. Kommitténs arbete utmynnade 1942 i ett systematiskt samlat program för utveckling av kärnvapen med täcknamnet Manhattanprojektet. I juli 1945 provsprängdes därefter världens första kärnvapen i Los Alamos,

(80 av 623 ord)

Rustningsbegränsningar

Förhandlingar mellan stater om att begränsa världens kärnvapenarsenaler har pågått sedan början av 1960-talet och resulterat i flera överenskomna avtal. Överenskommelser sluts både bilateralt (mellan två stater) och multilateralt (mellan ett flertal stater).

Ett totalt förbud av kärnvapen finns inte.

Utöver en begränsning av storleken på befintliga arsenaler finns målsättningar att förhindra spridning av kärnvapen till fler stater och att nedrusta existerande arsenaler. Som ett led i förhandlingarna har internationella organ som IAEA inrättats med

(75 av 514 ord)

Medverkande

  • Andreas Rosén
  • Sanna Trygg
  • Tor Larsson
  • Ulrika Möller

Litteraturanvisning

Nuclear Weapons: A Comprehensive Study (1991);
FOA orienterar om kärnvapen (2:a upplagan 1990);
Thomas B. Cochran m.fl., Nuclear Weapons Databook 1–5 (1984–94);
Samuel Glasstone & Philip J. Dolan, The Effects of Nuclear Weapons (3:e upplagan 1977).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kärnvapen. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kärnvapen