kökkenmödding
kökkenmödding [kœʹk-] (danska køkkenmødding, av køkken 'kök' och mødding 'avskrädeshög'), arkeologisk term: boplatsavlagring av skaldjursskal, uppblandade med djurben, flintavfall, keramik och rester av härdar.
Ordet introducerades under 1850-talet, då en tvärvetenskaplig kommission bestående av arkeologen Jens Jacob Asmussen Worsaae, geologen Georg Forchhammer och zoologen J. Japetus S. Steenstrup visade att skalhögar längs de danska kusterna var måltidsrester från stenålderns erteböllekultur och inte naturliga skalbankar.
Information om artikeln
Källangivelse