lambrekäng
lambrekäng [-kɛʹŋ] , ursprungligen ett på medeltida hjälmar anbringat flikigt kläde, senare benämning på en med uddbård försedd kappa över ett fönster, på en sänghimmel e.d. Under barocken togs lambrekängen upp som dekorativt motiv i berainornamentiken (se Jean Berain), bl.a. inom det keramiska måleriet, och vann efter hand spridning även inom allmogemåleriet.
Motivet har efterbildats i trä, t.ex. som takavslutning på predikstolar. – Ordet (franska lambrequin) är av omdiskuterat ursprung, möjligen av medelnederl. *lamperkijn, diminutivform av lamper ’slöja’; eller kanske av franska lambeau ’trasa’, ’(tyg)remsa’, ’flik’ och diminutivändelsen -quin, av nederländska -kijn.
Information om artikeln
Källangivelse