learning by doing
learning by doing [lɔ:ʹniŋ baidu:ʹiŋ] (eng., ’inlärning genom att göra’), term lanserad vid 1800-talets slut av John Dewey som benämning på det centrala i hans pragmatiska pedagogik.
Inlärning skulle ske främst genom arbete med praktiska uppgifter och inte enbart genom att kunskap förmedlades genom det talade eller tryckta ordet. Genom att utföra uppgifter liknande dem ute i samhället skulle eleven förberedas för vuxenlivet både som yrkesutövare och som medborgare.
Information om artikeln
Källangivelse