Historia
Libyer, greker och romare
Namnet Libyen – ytterst härrörande från libu, i egyptiska källor benämning på en folkgrupp i trakten av Cyrenaika – användes av antikens
(22 av 154 ord)Arabisk–islamiska erövring
Den arabisk–islamiska erövringen av Libyen, som efter romerska rikets delning hört till den bysantinska rikshalvan,
(15 av 106 ord)Fatimiderna
Den shiitiska fatimiddynastin, som kom till makten 909, utvecklade Tripoli till en
(12 av 81 ord)Hafsiderna
De syditalienska normanderna, som en kort tid kontrollerat viktiga städer som
(11 av 65 ord)Cyrenaika och Fezzan under medeltiden
Cyrenaika hade en formell anknytning till Egypten, där fatimidkalifatet 1171 avlösts
(11 av 40 ord)Osmansk överhöghet
År 1551 erövrade osmanerna Tripoli, som styrdes av en osmansk pasha med stöd av elitsoldater ur osmanska armén. En lokal officer, Ahmad Qaramanli, tog 1711 makten och lade grunden till en lokal dynasti, som formellt var underställd sultanen i Istanbul.
Handel parallellt med omfattande sjöröveri gav goda inkomster
(48 av 340 ord)Det självständiga Libyen (från 1951)
Libyen slöt tjugoåriga vänskapspakter med Storbritannien och USA 1953 respektive 1954. Landområden för västliga militärbaser skulle upplåtas av Libyen i utbyte mot ekonomiskt bistånd. Libyen blev medlem i Arabförbundet 1953 och samverkade med övriga västvänliga konservativa stater inom förbundet, främst Saudiarabien.
År 1959 upptäcktes enorma oljefyndigheter i Libyen. Successivt växte statsinkomsterna, men då regimen inte klarade att få till stånd en ekonomisk utveckling – trots vissa reformåtgärder – växte den inhemska kritiken. År 1969 genomfördes en statskupp av en grupp
(80 av 692 ord)Inbördeskrig och politiskt kaos
I februari 2011, kort efter det att folkliga revolter hade störtat de diktatoriska regimerna i grannländerna Tunisien och Egypten, utbröt protester mot Khadaffi i Benghazi i östra Libyen. Dödsskjutningar av demonstranter ledde till en väpnad revolt samt att oppositionella i Benghazi, tillsammans med avhoppare från regimen, bildade ett nationellt övergångsråd, National Transitional Council (NTC), som kort därefter förklarade sig vara det libyska folkets enda lagliga företrädare. Revolten spreds västerut längs kustområdet, innan regeringstrupperna gick till motoffensiv i början av mars.
(80 av 799 ord)