Makedonien (grekiska Makedoniʹa), historisk region på Balkanhalvön, i sin största utsträckning omfattande större delen av nuvarande Grekland, södra delen av nuvarande Nordmakedonien samt delar av nuvarande Albanien och Bulgarien.

Landet mellan berget Olympos nordsluttningar och floden Axios var åtminstone från mitten av 600-talet f.Kr. bebott av herdeklaner som talade makedonska. Deras härskare och senare Makedoniens kungar ansågs vara dorer och ättlingar till Herakles. Medan oligarki och demokrati utvecklades i Grekland förblev statsskicket i Makedonien på en närmast ”homerisk” nivå: kungar och

(81 av 609 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Bengt Malcus

Litteraturanvisning

E.N. Borza, In the Shadow of Olympus: The Emergence of Macedon (1990);
N.G.L. Hammond, The Miracle that was Macedonia (1991);
N.G.L. Hammond & Gamla testamentet Griffith, A History of Macedonia 1–3 (1972–88).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Makedonien. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/makedonien-(forntida-kungarike)