Maria, jungfru Maria, Jesu mor, helgon. Maria spelar en stor roll i kristen föreställningsvärld men nämns endast ett fåtal gånger i Nya Testamentet: hos Matteus och Lukas (framför allt i samband

(31 av 217 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Mariologi

Maria blev tidigt föremål för kult, tidigast i Egypten. Man åkallade henne som Guds moder (grekiska Theotoʹkos ’den som har fött Gud’) och anropade henne om förbön. Teologiskt kom hon att spela en stor roll i läran om Kristus, kristologin, och det utbildades en särskild lära om Marias roll i frälsningshistorien, mariologin. Den kännetecknas i hög grad av s.k. medelbara

(60 av 423 ord)

Maria i kyrkoliv och folkfromhet

Från 300-talet och framåt utvecklades flera Mariafester; mot medeltidens slut kunde man tala om ett marianskt kyrkoår, se mariadagar. Böner till Maria är kända från ca 300; mest känd är Ave Maria, som också förekommer i rosenkransen. Detta har sitt ursprung i österländsk kristendom. Den bysantinska Akathistoshymnen har spelat en roll

(51 av 362 ord)

Maria i islam

Maria, arabiska Maryam, nämns på flera ställen i Koranen. Hon har en stark

(13 av 86 ord)

Maria i konsten

Se Mariabilder.

(2 av 2 ord)

Medverkande

  • Anne Sofie Roald
  • Sven-Erik Brodd

Litteraturanvisning

W. Beinert & H. Petri (utgivare), Handbuch der Marienkunde ( 1984);
P. Beskow, Maria i kult, konst, vision ( 1991);
Hj. Blomqvist, ”...och förgyllande skrin”: Jungfru Maria i folkfromhet och dikt genom tiderna ( 1970);
Raymond E. Brown (utgivare), Mary in the New Testament: A Collaborative Assessment by Protestant and Catholic Scholars ( 1978);
J. Macquarrie, Mary for All Christians ( 1990);
A. Stacpoole (utgivare), Mary in Doctrine and Devotion ( 1990);
W. Tappolet, Das Marienlob der Reformatoren ( 1962).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Maria. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/maria