mask (franska masque, av medeltidslatin maʹsca ’spöke’, ’häxa’, möjligen av ett arabiskt ord för ’driftkucku’, ’pajas’; en annan tolkning härleder

(20 av 136 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Maskens rituella användning

Användning av masker förekommer i kulturer över hela världen i samband med årstidsfester, övergångsriter eller botande ritualer. Årstidsfester markerar naturens växlingar, övergångsriter markerar personers byte av social status och botande innebär ändring av personens fysiska tillstånd. Den gemensamma nämnaren är

(40 av 282 ord)

Europa

I Europa har maskupptåg mest bedrivits av män, särskilt yngre män inom t.ex. ungdomslagen, speciellt vintertid och i anslutning till vinterhalvårets helger (först och främst julen och fastlagen), men också i samband med

(33 av 230 ord)

Teater

(1 av 1 ord)

Västerländsk teater

I teateruppsättningar är mask antingen ett attribut som skådespelaren bär framför ansiktet och som är utfört i trä, läder, linne eller papiermaché, eller den på ansiktet anlagda

(27 av 187 ord)

Österländsk teater och dans

Danser, instrument och masker spreds i hinduismens och buddhismens spår från Indien ut över Asien. Av processionsdansen gigaku finns ett par hundra masker kvar, magasinerade i Nara sedan 756. I bugaku

(31 av 216 ord)

Medverkande

  • Anna Greta Ståhle
  • Jan Ovesen
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Sverker R. Ek

Litteraturanvisning

C. Bregenhøj, Helligtrekongersløb på Agersø (1974);
A.D. Napier, Masks, Transformation and Paradox (1986);
Leopold Schmidt (utgivare), Masken in Mitteleuropa (1955).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, mask. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mask