mastaba
mastaba (arab., ’bänk’) , egyptologisk benämning på gravbyggnad med lätt inåtlutande väggar av sten eller lertegel, ofta med flera reliefprydda rum, varifrån ett lodrätt schakt ledde till en underjordisk gravkammare.
Mastabor, avsedda för icke-kungliga personer, var typiska för Gamla riket (ca 2700–2270 f.Kr.) och vanliga vid pyramiderna i bl.a. Giza, Abusir och Maidum. Något missvisande har också de nischprydda kungagravarna från arkaisk tid (ca 3000–2700 f.Kr.) i Sakkara och Abydos benämnts mastabor.
Information om artikeln
Källangivelse