Andrews, som räknas till den s.k. Londonskolan, blev känd på 1960-talet för sina grupporträtt föreställande personer ur Londons artist- och bohemvärld. Senare övergav han sitt på samma gång intima och känslostarka figur- och porträttmåleri, som hade en tydlig självbiografisk förankring, för att i stället ägna sig åt ett koloristiskt originellt