mystiʹk (senlat. (theologiʹa) myʹstica ’mystisk (teologi)’, av latin myʹsticus ’som hör till mysterierna’, även ’hemlighetsfull’, av likabetydande grekiska mystikoʹs), samlingsterm för erfarenheter av ett möte med en yttersta verklighet som tolkas som gudomlig. Mystik förekommer t.ex. i alla världsreligioner, även om relationen till institutionaliserad religion ofta är ansträngd. Inom islams mystik, sufismen, har mystikers yttranden granskats av rättslärda och ibland lett till en dödsdom. Kristna mystiker särskilt på 1300-talet har fått stå till svars för att de menat att unio

(80 av 670 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Antoon Geels

Litteraturanvisning

S.T. Katz (utgivare), Mysticism and Religious Traditions ( 1983);
G. Scholem, Den judiska mystiken ( svensk översättning 1992);
R. Woods (utgivare), Understanding Mysticism ( 1980).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, mystik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mystik