Olavi Siippainen skildrade arbetarmiljö i realistiska noveller (1940) och skrev om krigsupplevelser i Loppuun saakka (1942; ”In i det sista”). Hans viktigaste verk är en självbiografisk trilogi, vars två första delar finns på svenska: Suuntana läntinen (1943; ”Att vinna klarhet”) och Maata näkyvissä (1946; ”Land i sikte”).