ortnamn, toponym, namn på geografisk lokalitet i vid mening. Somliga namn lever under årtusenden, andra har en mera dag­sländeartad existens. Somliga namn är globalt kända, andra knutna till en liten grupp, t.ex. folket på en gård. I främmande språk brukas inte sällan avvikande namnformer, exonymer, t.ex. svenska Köpenhamn för København, engelska Vienna för Wien. Exonymer och transkribering mellan olika

(59 av 419 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Kategorier

Ortnamnen indelas i kultur- och naturnamn, avseende namn på kultur- respektive

(11 av 68 ord)

Bildning

Ortnamn bildas som egennamn överhuvudtaget. Enklast sker det genom att ett ord i det vanliga ordförrådet får funktion av egennamn, t.ex. Lund, Bred (sockennamn i Uppland). I övrigt bildas ortnamn liksom andra substantiv genom sammansättning eller avledning. I sammansättningar är normalt

(41 av 292 ord)

Kronologi

Ortnamn nybildas ständigt, både i spontant språkbruk och i officiell namngivning, t.ex. av gator. Däremot är det omöjligt att närmare fastslå hur långt tillbaka i tiden de äldsta till historisk tid bevarade ortnamnen i Norden sträcker sig. Vi kan dock utgå från att det bland de nu levande

(48 av 342 ord)

Geografi

Olika ortnamnstyper har olika spridning, dels beroende på att ord och suffix haft olika utbredning, dels och framför allt beroende på att namnmoden

(23 av 158 ord)

Ortnamn och samhälle

Ortnamnen betingas av samhällsförhållandena och är därmed också en spegel av dessa, vilket innebär att de för förhistorisk tid utgör ett viktigt källmaterial.

Olika yrkesgrupper har utvecklat olika namnskick. Som mera särpräglade än det till jordbruket knutna framstår t.ex. de namnskick

(41 av 292 ord)

Forskning

Intresset för ortnamnstolkning är urgammalt, varom folketymologier från alla tider vittnar. Ortnamnsforskningen har vuxit fram ur ett kombinerat historiskt och språkligt intresse för ortnamn som historiskt källmaterial och som vittnesbörd om språket, särskilt i gammal tid. Systematisk insamling av ortnamn inklusive efterfrågning av deras ursprung proklamerades redan i Gustav II Adolfs memorial från 1630, och i ett arbete

(58 av 413 ord)

Medverkande

  • Thorsten Andersson

Litteraturanvisning

Namn och bygd: Tidskrift för nordisk ortnamnsforskning 1913–; Namn og nemne: Tidsskrift for norsk namnegransking 1984–;
V. Dalberg ( del 1: Christensen) & John Kousgård Sørensen, Stednavneforskning 1–2 ( 1972–79);
B. Pamp, Ortnamnen i Sverige ( 5:e upplagan 1988);
H. Ståhl, Ortnamn och ortnamnsforskning ( 2:a upplagan 1976).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, ortnamn. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ortnamn