Efter fransk krigstjänst 1668–75 blev Otto Vellingk överste 1676, generalmajor 1687, generallöjtnant 1693 och samma år guvernör i Skåne. År 1700 fick Vellingk överbefälet i Ingermanland–Livland; vid Narva samma år ledde han högra flygeln. Även vid Düna 1701, Kliszow 1702 och Punitz 1704 gjorde Vellingk remarkabla insatser.