Parnassen växte fram ur och i opposition mot romantikens lyriker. Man vände sig mot deras sentimentala utgjutelser och inspirationstänkande, liksom mot den framstegstro och den sociala nyttoaspekt som bitvis präglade deras ordkonst. Övergångsgestalt och banbrytare var Théophile Gautier med idéer om konst för konstens egen skull. Till Parnassen hörde bl.a.