Från 300-talet var patricius en icke-ärftlig hederstitel i romerska riket. Senare kom den även att tilldelas utländska furstar. I dessa fall användes titeln patricius Romanorum (’Romarnas patricier’), som syftade på en skyddsfunktion gentemot Rom och den romersk-katolska kyrkan. Titeln bars av karolingerna från och med Pippin den lille (754)