redoxklin
redoʹxkliʹn, gräns i havs- och sjöbottensediment eller i det fria vattnet vid vilken syrekrävande nedbrytning av dött organiskt material upphör till följd av att det lösta syret i porvattnet eller vattnet förbrukats och ersätts av nedbrytning där sulfatreducerande bakterier utnyttjar syret i vattnets sulfatjoner.
Gränsen går ofta vid några centimeters djup i sjö- och havssediment, men kan ligga på flera meters djup i djuphavssediment. I t.ex. fjordar med syrebrist i bottenvattnet ligger gränsen uppe i vattenmassan.
Information om artikeln
Källangivelse