Domare, jurymedlemmar och åklagare (bl.a. den beryktade Fouquier-Tinville) utsågs av nationalkonventet. Tribunalens verksamhetsområde utsträcktes så småningom från Paris till hela landet. Den hade till uppgift att döma brott mot republikens yttre och inre säkerhet men blev alltmera ett rent politiskt redskap för den härskande gruppen. Domarna kunde ej överklagas.