rim
rim (troligen av franska rime, antingen av rytm, eller av ett ord av germanskt ursprung), ljudöverensstämmelse i början, mitten eller slutet av ord. Ljudöverensstämmelse i ords början kallas allitteration, i mitten assonans och
(33 av 231 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Medverkande
Litteraturanvisning
R. Oldberg,
En bok om rim (
1945);
K. Wåhlin, ”Vem uppfann slutrimmet?”, i
S. Bäckman m.fl. (utgivare),
Från fornyrdislag till fri vers (
1989).
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
rim.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rim